nintengotte

Jag älskar The Knife. Det borde du också göra. Nu vet du kanske inte vilka de är. Så då visar jag dig. Sex musikvideor, fantastiska sådana. Och så tycker du på egen hand.

Meningen med detta inlägg? För din egen njutning, ditt eget bästa. Utan vidare substans från mig. Allt lämnas åt dig;)

I tredje delen av Project Gamecube tar jag upp Pikmin. Enjoy!

-----

Jag vet inte hur många gånger jag satt på detta spelet och kört dom två första dagarna för att sedan glömma bort det. Så för ett tag sedan bestämde jag mig för att köra igenom spelet en gång för alla. Eller åtminstone ge det en riktig chans.

Och som jag fastnade. Varje kväll längtade jag efter att dra fram med min blomarmé och leta efter bitar. Jag klarade i och för sig bara av att spela en-två dagar i streck innan jag blev så uppspelt att jag  nästan sprang runt i rummet och tänkte på ALLT jag borde göra NU. Denna känslan gjorde också att jag förstod hur bra spelet faktiskt var.

Men det finns alltid men i nästan alla spel. Och här hittar jag två stora. Det första är att det inte finns något snabbt sätt att starta om en dag, utan man måste ut till huvudmenyn och välja sparfil mellan varje retry. Detta blev aningen irriterande i längden. Det andra är att när man mötte nya fiender blev det lite av trial and error när man försökte komma på hur man skulle förgöra dom. Detta kombinerat med det första problemet är inte toppen som ni kanske förstår.

Men det var också allt jag hade problem med. Och jag kan verkligen ha överseende med det när jag ser hur mycket roligt jag haft med det. När jag dessutom kommer på att spelet fått mig gråta några gånger kan jag inte göra annat än att älska det (jag grät vissa gånger när man glömde bort Pikmins efter sig, dock inget störtlip, snarare tårar i ögonen och klump i halsen).

Ska jag sätta betyg på spelet får det bli 8/10 med förhoppningar om en tvåa med fler världar. Fast det spelet får vänta lite... för nu blir det Excite Truck! Det ska bli intressant.

Och förresten, jag hittade alla 30 delar på 24 dagar.

-----

Nästa del kommer dröja lite då det blir lite Wii spelande närmaste tiden. Men spelet som kommer här näst på Gamecube är Starfox Adventures.

Så fortsätter jag min resa genom Gamecuben. Så den senaste tiden har jag ägnat mig åt två spel, Metroid Prime och Luigis Mansion. Och så här tyckte jag om dom.

Metroid Prime

Jag hatar fps. För det mesta åtminstone. Men det finns undantag, jag tänker främst på Portal och Mirrors Edge, två spel jag älskade. Ett annat undantag var Metroid Prime 3: Corruption.

Och nu har jag hittat ytterligare ett fps jag tycker är verkligt bra. Miljöerna, känslan och musiken sitter helt perfekt. När jag landar på Tallon IV känns det så mystiskt ensamt och en skön känsla av att en oändlig värld väntar utanför dörren framför mig.

Jag måste säga att resan är fantastisk. Phendrana Drifts är nu en av mina favoritplatser jag någonsin besökt i ett tv-spel. Även Magmoor Caverns, för at inte tala om Chozo Ruins håller nästan samma mått (Phazon Mines är jag splittrad inför).

Det känns mycket bra att jag började med detta spelet, då det direkt kan få en plats i min 10-i-topp lista direkt.

Det finns dock ett stort minus (bortsett från slutbossen som jag anser är en stor designmiss som bryter mot resten av spelet). Det är det lagg som finns i vissa utgåvor av spelet. Det som händer är spelet kraschar om man springer för snabbt igenom en korridor. Först trodde jag att min skiva var sönder innan jag fick förklarat för mig vad det berodde på (tack Legerdemain). Efter det stannade jag alltid upp i varje korridor i fem sekunder för att vara säker på att spelet inte skulle krascha, vilket förstörde lite av flödet i spelet.

Men bortsett från det, ett fantastiskt spel. Ska jag ge det ett betyg får det nog bli 9/10.

Luigis Mansion

Det börjar starkt. Spelet har en skön känsla och att leta spöken och lösa lite pussel är väldigt roligt. Till en början.

Någonstans efter halva spelet slutade jag eftersom att jag tyckte det blev för repetitivt. Jag hade då väldigt roligt med spelet tills en viss punkt då det bara sa stopp. Kom en bit in i Area 3.

Jag tror inte heller att jag kommer att återvända till spelet någon gång. Det känns på sett och vis som jag redan är klar med det, så det får väl bli så då. Betyg till spelet skulle nog bli 6/10, med främsta anledningen att det inte engagerar än till slutet. Och att spökjakten blir rätt repetitiv. Liksom, lys på spöket, sug in den i dammsugaren gå några meter. Lys på spöket, sug in den i dammsugaren gå vidare några meter. Lys på spöket, sug in den i dammsugaren o.s.v.

-----------

Nästa spel blir Pikmin. På många sett tror jag verkligen inte att detta spelet kommer att tilltala mig på grund av tidsbegränsningen. Men samtidigt känns det otroligt mysigt. Så jag ska i alla fall testa

part 45

Det är sällan jag blir väldigt ledsen att jag inte äger en sådan där rödringad 360. Eller ja, den behöver ju verkligen inte vara rödringad, allra helst inte.

Men det händer då och då. Värst var det med Trials HD som ju är uppföljaren till det näst bästa spelet någonsin. Sedan fanns ju Braid. Och Portal.

Och nu händer det igen. Limbo släpps. Åh herre jösses vad bra det verkar och det känns lite tungt att veta att jag typ aldrig kommer att få spela. Så nu hoppas jag verkligen att alla som har en box där hemma verkligen köper detta nu och njuter av det jag inte kan smaka på.

Bara att hoppas att någon kompis köper det någon gång långt in i någon framtid. Believe.

Satt och lyssnade på fantastiska Bat for lashes när jag hör en reklam dra igång på Spotify. Det låter som någon dålig lugn pop skit, men det är något som inte är riktigt rätt... jag känner ju fan igen texten.

Jo, då är detta såklart en omgjord Kent låt. Av Carolina Wallin Pérre. Som har släppt en platta med enbart omgjorda Kent-låtar. Här har ni en lista med vilka låtar hon misshandlat:

Gravitation
Ingenting
Pärlor
Om du var här
Klåparen
Dom andra
Oprofessionell
Kevlarsjäl
Musik non stop
Utan dina andetag
När det blåser på månen
Kärleken väntar
747

Värst är nog Kärleken väntar. Men ingenting är bra.

Jag undrar vad det är hon vill med detta? Tjäna en hacka? Mycket möjligtvis. Visa att Kents texter inte alls är bra genom att framföra dom på sämsta möjliga sätt? Hoppas inte det.

Eller så är det helst enkelt så att hon helst skulle vilja vara Jocke Berg, att det var hon som skrev alla texterna. Och för att låtsas detta gör hon en tolkning av dom.

Men vad är det som är så dåligt då? Jag vet inte riktigt. Framförandet av texterna gör dom väldigt, väldigt töntiga. Det är svårt att sätta finger på vad som gör det så töntigt och dåligt.

Men ååååååhh, det är så jävla dåligt. Fast nu ska jag inte tänka på detta mer.

Så jag slår på franska 3d Mickey och njuter lite. Hoppas att inte reklamen kommer igen.

Känner du till Zack Synder?

Det är regissören till filmer som 300 (dålig överskattad film) och Watchmen (med på topp tre av med dom bästa actionfilmerna enligt mig tillsammans med Sin City och The Matrix).

Och nu har det släppts en trailer på hans nya film Sucker Punch. Jag känner hur hypen fyller mig till toppen. Det är sällan jag ser fram emot riktigt stora filmer så här mycket. Dom enda jag kan komma på som jag känt lika mycket för efter att ha sett deras första trailer är Alice in Wonderland och Inglourious Basterds.

Och här har ni trailern.



Ser den inte fantastisk ut?

För väldigt länge sedan innan jag blev intresserad av spel fick jag en Gamecube av min morbror. Han hade nämligen beställt en Wii och behövde den därmed inte mer. Med följde även en hel drös med spel.

Som jag aldrig spelade.

Eller ja, jag spelade Super Mario Sunshine som fan. Och Mario Kart.

Resten glömde jag bort.  Så u har det slagit mig vad jag ska göra. Spela Gamecube. Allt det jag har missat. Och utöka samlingen. Så i den här bloggen framöver kommer det att stå om mina äventyr i kuben.

Men till att börja med tänkte jag skriva lite kort om de spel jag faktiskt har spelat. Så här kommer de.

¤ Super Mario Sunshine

Ett av de första spel jag satte mig ner och drog igenom. Har visserligen aldrig tagit alla 108 solarna eller vad det u är, men jag har spöat Bowser. Och jag förstår inte allt kritik. Tycker att spelet äger. Visst är det frustrerande ibland men fyfan vad kul det är också.

¤ Mario Kart: Double Dash

Efter att ha spelat sönder Mario Kart Wii känns det här rätt tråkigt. Det är i och för sig inte lika orättvisst men bandesignen är inte i närheten lika bra som i Wii spelet. Men visst, här finns en del smått fantastiska banor också (Waluigi Stadium, Wario Colosseum). Och Mario Kart är alltid kul.

¤ SoulCalibur II

Har försökt spela många gånger men har tillslut förstått att 3D-fighting inte är något för mig.

¤ Super Smash Bros Melee

Detta är däremot något som faller mig väl i smaken. Har nött spelet i otaliga timmar med en av mina bästa kompisar. Sedan köpte jag Brawl och har inte rört det mer...

¤ The Legend of Zelda: Twilight Princess

Det första Zelda spelet jag satte mig in i och spelet hör till mina favoriter. alla kategorier. Spelet kändes som en evighet. Det fortsatte hela tiden och man skymtade hela tiden ya hemligheter. Trots sin längd var jag fullt engagerad hela tiden. Och när jag klockade in på cirka 70 timmmar kände jag fortfarande för mer, mer, mer.

Kan nog vara spelet som gjorde mig verkligt spelintresserad. Och Gamecube versionen är bättre än Wii-versionen, så är det bara.

¤ Mario Party 5, 6

Ser ingen anledning att skilja på vad jag tycker om de båda spelen. Kul med tre kompisar. Annars suger det dase. Tycker nog sexan är bäst i och med Mic-minispelen (som åtminstone för det mesta funkar bra).

¤ WarioWare Inc. Mega Party Game$

Roligt i multiplayer. Särskillt den där den ene (dom) spelaren (arna) pumpar en ballong medan den sista försöker klara ett microspel. När han klarar det börjar någon annan spela microspel och den som spelar när ballongen sprängs förlorar. Kul i sällskap.

¤ Super Monkey Ball

Ett helt jävla awesome spel Tröttnar aldrig på detta mästerverk. Det finns alltid fler genvägar att hitta. Och trots otaligt många timmar med spelet har jag aldrig klarat Expert (50 överjävligt svåra banor med begränsade liv).

Ett av mina favoritspel.

¤ Super Monkey Ball 2

Som ettan fast mer slumpmässiga banor, fler och sämre minispel, tråkaigare mulitiplayer och så hade spelet en story *snyft*

Spela ettan istället.

Det var allt och det finns många spel i hyllan som väntar. Först ut blir Metroid Prime. Men mer om det nästa gång.

Det är inte snyggt med en spellista med 16 låtar. Det är mycket snyggare med 20.

Så nu har jag gjort om min spellista. 4 nya låtar plus att den första låten är utbytt mot en ännu bättre av samma grupp. Och här har du den.

För er som inte har Spotify är de nya spellistan här:

1. Gayngs - The Walker
2. Broder Daniel - Underground
3. Bob Hund - Tinnitus i hjärtat
4. Massive Attack - Pray For Rain
5. Moby - Porcelain
6. The Radio Dept - Heavens on Fire
7. Vast - The last one alive
8. Chapelier Fou - Darling, Darling, Darling...
9. Damien Jurado - Cloudy Shoes
10. Jane Birkin, Manu Chao - Te Souviens-Tu?
11. Yann Tiersen - Comptine D'un Autre Été, L'après-Midi
12. Yann Tiersen - Les Jours Trites
13. Antony & The Johnsons - Hope There's Someone
14. Kent - 2000
15. J.J. Cale - Don't Cry Sister
16. The Doors - Alabama Song
17. Portishead - glory Box
18. Bat for lashes - Daniel
19. Rob Dougan - Clubbed to death
20. Johnossi - Man Must Dance

Jag såg den senaste filmen om den gröne megabiffen. Här är en liten plus/minus recension.

+ Man fick popcorn på köpet är man köpte filmen.
- Fula actionscener som man inte hängde med på.
- Sämst cliffhanger till slut.
- Robert Downey Junior var bara med i en halv minut.
- Kan mätas med marknadens bästra sömnpiller.
- Varför jagar dom Hulken? Kunde ni inte komma på en lite bättre anledning.
- Utan att ens ha läst serien känns detta som en typisk våldtäkt av ett fint verk. Har i alla fall svårt att tro att serien är så här uberdålig.

Sammanfattning: Lika dålig som jag väntade mig.

Tänkte nu se om det går att publicera en Spotify lista. Låt mig se om jag lyckas.

http://open.spotify.com/user/ciljonas/playlist/3fukk06GurSw3...

Skriv gärna vad ni tycker, eller tipsa om mer musik ni tror jag borde gilla;)

Skulle gärna vilja veta vad ni tycker är bäst respektive sämst med/på listan.

Och för er som inte har Spotify så ser listan ut såhär:

1. Gayngs - The Gaudy Side of the Town
2. Broder Daniel - Underground
3. Bob Hund - Tinnitus i hjärtat
4. Massive Attack - Pray For Rain
5. Moby - Porcelain
6. The Radio Dept - Heavens on Fire
7. Vast - The last one alive
8. Chapelier Fou - Darling, Darling, Darling...
9. Damien Jurado - Cloudy Shoes
10. Jane Birkin, Manu Chao - Te Souviens-Tu?
11. Yann Tiersen - Comptine D'un Autre Été, L'après-Midi
12. Yann Tiersen - Les Jours Trites
13. Antony & The Johnsons - Hope There's Someone
14. Kent - 2000
15. J.J. Cale - Don't Cry Sister
16. The Doors - Alabama Song

Kan även meddela att jag tänkt försöka återuppliva denna blogg. Och vem vet, kanske jag kommer att lyckas.

Lyssnar än hel del på den brilljanta svenska gruppen Familjen nu. Och när jag idag lyssnade på deras nya album Mänskligheten upptäkte jag världens roligaste Chemical brothers referens. För lyssna först på Chemical Brothers låt It began in Afrika.

Snart är det dags för årets gamerhändelse!

E3?

Fuck no! Super Mario Galaxy 2!

Uppföljaren till ett av de bästa spelen genom tiderna. Och efter att Ign förklarat det mer som en helt ny Mario-del snarare än en uppföljare till Galaxy blir jag helt varm inombords. Nintendo kör med andra ord inte tråkigt safe. När dom sedan säger att allt i spelet blivit bättre, till och med multiplayer stödet (något som jag själv hade tippat skulle ligga på samma dåliga nivå som i ettan) börjar jag räkna mina pengar bara för att försäkra mig om att jag verkligen har råd till det. Slutligen nämner dom även att spelet är ännu större än ettan och att det på alla 120 banorna finns det ett gömt mynt och när man hittat dom så låser man upp något hemligt. Fan vad jag är hypad nu.

Sedan ger dom det 10,0 i betyg och senaste gången dom gav det betyget var väl typ till Ocarnia of time (där har jag med största sannorlikhet fel, men det känns så).

Till och med Edge gav det 10 i betyg!

Jag är inte riktigt inne i det där med spelmusik. Självklart gillar jag den - jag var ju till och med på Castlevania: The concert för ett tag sedan - men jag är inte särskillt bra orienterad i det. Men jag tänkte i alla fall lägga upp lite klipp här med grym spelmusik som antingen bara är grymma i sig själva eller framförs coolt.

Enjoy.